Vad göra i orostider?
Det är länge sedan världen stått inför så många frågetecken som just nu. I stormaktspolitiken härjar Putin och Trump. Oavsett vilken politisk åskådning man har så är det svårt att hävda att någon av dem står för förutsägbarhet och just brist på detta ger upphov till osäkerhet som gör det svårare att fatta kalkylerade beslut.
Tar vi oss närmare vår egna politiska värd i Europa blir det inte bättre med Brexit och parlamentsval i tunga EU länder som Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Även här i Sverige ökar osäkerheten med öppnandet av politiska allianser som tidigare var otänkbara. Som om det inte var nog har politikerna nu börjar rota mer och mer i skattelagstiftningen med slopad ”kattrumpa”, förslag på ändrade regler för småbolag och viskningar i korridorerna om översyn av beskattningen av i bolag paketerade fastigheter.
Med denna bakgrund blir är det inte lätt att göra kassaskåpssäkra skrivbordskalkyler för fastighetsinvesteringar. Samtidigt som priserna är höga har fastigheter oftast sett som relativt säkra placeringar. Visst räntan kan gå upp och trycka ner avkastningen men samtidigt lär även aktiemarknaden, som brukar ses som det största alternativet till fastigheter, justeras ner. Alternativet är att ha pengarna på kontot men med höjd ränta lär även inflationen ta fart och därmed urholka kapitalet om det får stå där en längre tid.
Svaret på vad göra får nog i stället balanseras upp med personlig känsla och riskvillighet. Behöver man kapitalet inom snar framtid och fruktar en nedgång så kan det vara läge att sälja. Tror man på fast egendom som en långsiktig placering och tycker att det alltid behövs bostäder, kontor och industrier ja då kan det bli en bra investering. Över tid har fastigheter alltid varit och lär förbli en god investering.
Sen är det även så att vi i Sverige har Stefan Ingves. Det verkar vara en stabil man och så länge han förutspår fortsatt låga räntor lär det väl bli ”business as usual”.
Förstärkning till Bjurfors Näringsliv
GÖTEBORG
Onur Guler en blivande kommersiell fastighetsmäklare. Han har erfarenhet från tidigare arbetsplatser som fastighetskonsult hos fastighetsägarna, förvaltare hos Nordic Life Förvaltning och fastighetsekonom på Riksbyggen.
HELSINGBORG
Nils-Erik Jidemo har varit verksam som registrerad fastighetsmäklare i nordvästra Skåne sedan 1992 och förmedlat både privata och kommersiella fastigheter. Han har en stor erfarenhet med många uppdrag inom branschen.
Välkomna!
Byggrätter
Storstadsområdena växer åt alla håll och kanter och allt oftare även på höjden. Urbaniseringen är global och Sverige är inget undantag. För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landet. Idag är det nästan tvärt om. 85 procent av oss bor nu i tätorter. Processen kallas urbanisering. I skrivande stund är vi 10 011 205 folkbokförda invånare i Sverige. 10-miljonersstrecket passerades den 20 januari i år.
År 2053 kommer Sverige enligt SCB:s riksprognos att ha närmare 11,6 miljoner invånare. Det innebär att befolkningen väntas öka med 20 procent under de kommande 40 åren. Folkökningen har tidigare inte fördelat sig jämnt över landet och den väntas inte göra det i framtiden heller. Idag ökar städernas befolkning fortfarande. Mellan år 2000 och 2010 ökade befolkningen i tätorter med 550 000 personer till drygt 8 miljoner invånare. Landsbygden minskade visserligen under samma period, men bara med 18 000 personer till 1,4 miljoner. Urbaniseringen fortsätter alltså, men egentligen inte på bekostnad av minskad befolkning på landsbygden. (Källa SCB)
Hammarby Sjöstad i Stockholm, Norra Älvstranden i Göteborg och Västra Hamnen i Malmö är bara några exempel på citynära områden som förvandlats från karga industriområden till levande stadsdelar med boende och verksamheter. Exemplen är många. Och under senare år har trenden ökat rejält. Under 2013 var värdet på mark och byggrätter som bytte ägare cirka 2 miljarder. Under 2016 var samma siffra uppe på 19 miljarder. Den stora anledningen till utvecklingen är bostadsbristen. Beräkningar visar att 71% av dessa transaktioner skedde för bostadsändamål. Ungefär hälften av dessa genomfördes i de tre storstäderna.
På Bjurfors Näringsliv märker vi i allra högsta grad av denna tydliga trend och har under senare år förmedlat en allt större mängd exploaterbar mark än tidigare. Då de centrala delarna är svårutvecklade letar allt fler aktörer tomter och områden längre och längre ut från de centrala delarna av städerna. Och det är heller inte endast mark för bostäder som efterfrågas. De som bor behöver även tillgång till verksamhetslokaler. Efterfrågan på denna mark är även den högre än tidigare. Tillgången på kapital är god, priset på pengar lär vara fortsatt lågt med ett lågränteläge under överskådlig tid.
Det vi ser mest efterfrågan på är industriområden och tomter som är föremål för ändring av gällande planer, eller där förutsättningar finns för att konvertera befintlig användning till bostäder. Likaså råmark, för byggnation av allt från bostäder till industri, handel och verksamheter.
När katt(rumpan) är borta
Råttor har skapat stora problem, men genom en ny metod kan problemen vara lösta.
Råttor är problematiskt och orsakar skador för flera miljoner varje år, med en ny metod kan man nu döda råttor i avloppssystemet med spjut. Flera företag erbjuder nu en högteknologisk råttfälla som består av två delar en elektronisk styrenhet med sensor som upptäcker när en råtta rör sig i avloppsröret, och batterier som driver hela anordningen. Den mekaniska delen har motordrivna slagspjut. Sensorn kan skilja mellan råttor och avfall.
För att installera fällan kan den i bästa fall installeras på utgående avloppsledning där avloppet ansluter till avloppsnätet, inga mer råttfällor som behövs städas ur och slängas bort. Råttorna åker sen vidare till reningsverket och eldas sen upp och blir i bästa fall värme i fjärrvärmeverken.
Fällan aktiveras av en råttas rörelse som ger sensorn en impuls och spjut slår till med en hastighet av 130 km/h. Spjuten verkar så att råttan bryter ryggraden och inte spetsas. Spjuten dras sedan automatiskt upp när den dödat en råtta och är klar för användning igen. Varje gång en råttas dödas rapporterar fällan detta till en övervakningsenhet som även visar vart det har inträffat.
Främsta orsaken till att använda denna sorten av råttfälla är att man slipper lägga ut farligt gift som inte är lika effektivt som spjuten som dödar på direkten, råttgift tar längre tid att verka och orsakar inre blödningar och plågar råttor till döds. Fällan är godkänd av Jordbruksverket och Naturvårdsverket.